24-timmarsseglingarna startade i mitten av 1940-talet i Stockholm. Seglingarna var till viss del en motreaktion mot kappseglingarna som blivit mer och mer av en materielsport. Grundarna av 24-timmarsseglingarna ville återupprätta klassiskt sjömansskap.
24-timmarsseglingarna började som en segling i Stockholms skärgård hösten 1943 på initiativ av Åke Améen och Bertil Cederström.
Det var en rent privat provsegling med endast ett mindre antal inbjudna som deltog i jakterna Ala, Elseli, Kaskad, S´Marianne, St Anna, Swell II, SXK1943 och Madiana. Under 1944 anordnades öppna 24-timmarsseglingar både vår och höst som blev succéer.
Det stor intresset ledde till att Åke Améen och Bertil Cederström tyckte att arrangemanget blev för stort för ett par privatpersoner. De såg sig om efter någon förening som kunde ta över idén. Valet föll på Svenska Kryssarklubben.
Svenska Kryssarklubben övertog den 23 november 1944 rätten att arrangera 24-timmarsseglingar på sådana grunder att både SXK:s och seglingens speciella intressen tillgodoses.
Kryssarklubben fick uppgiften att övervaka att gällande riktlinjer efterföljs och väcka intresse för seglingen på andra orter. Anordnandet av seglingen skall vara en lokal angelägenhet.
Med tiden spred sig seglingarna längs med kusterna, Vänern och Mälaren till Kryssarklubbens kretsar. Där Kryssarklubben inte var representerad arrangerades seglingarna i samarbete med lokala segelsällskap.
Åke Améens manifest
Åke Améen, som betraktas som 24-timmarsseglingens andlige fader, har skrivit nedanstående text. Texten beskriver på ett fint sätt tjusningen med 24-timmarssegling. Det sägs att Améen ständigt motsatte sig tävlingsmomentet i 24-timmars och vägrade att sortera resultatlistorna efter seglad distans. Utom när han själv presterat riktigt bra distanser.
”24-timmars är en tidsbegränsad distanssegling som genomförs som en långfärdssegling. Planera seglingen i förväg med hänsyn till båtens egenskaper, besättningens kapacitet och väderleksutsikterna. Utför den så att längsta möjliga distans tillryggaläggs och så avlägsen punkt som möjligt uppnås inom föreskriven tid. Segla ej meningslöst fram och tillbaka bara därför att samma punkt får rundas två gånger utan sök vidga kännedomen om kurser och leder till havs och i skärgård. Ju avlägsnare punkt som uppnåtts, dess förnämligare segling.
Navigera med omsorg och beräkning. Tag vara på alla chanser för att få så lång distans som möjligt, men eftersätt aldrig säkerhet och gott sjömanskap. Som gott sjömanskap kan räknas att man ej fullföljer en 24-timmarssegling på grund avför hårt väder, slocknade lanternor eller andra omständigheter som medför att man inte kan genomföra seglingen regelrätt.
Utnyttja båtens seglingsegenskaper genom att ständigt segla effektivt och med lämpligaste segelföring. Låt ej uppmärksamheten vid rorkult och skot slappna. Fördela uppgifterna ombord så att besättningens kapacitet utnyttjas och så att alla får regelbunden vila och skaffning.
Följ noga sjötrafikföreskrifterna och övriga för seglingen gällande bestämmelser. Studera och jämför andra deltagare. Vidga kännedomen om olika båttyper och deras egenskaper. På detta sätt fullföljd kan 24-timmars ge deltagarna nöje, rekreation och spänning samt ökad kunskap i navigering, sjömanskap och långfärdssegling till havs och i skärgård.”
Åke Améen förekommer i ett teveinslag från 1975 om en 24-timmarsregatta i Arkösund.
Lämna ett svar